Träningen inför Dippers appellstart har som sagt varit intensiv. På knappt sex veckor har det spårats på ängar, travats framförgående och legats platsliggningar in masse. Utvecklingen har varit positiv och Matte har känt sig rätt lugn – till i fredags. Sista träningspasset (är det månne kanske som med “sista åket” – bör undvikas?) genomfördes i ösregn. Regnet i sig är alla så vana vid nu så det innebar inte mer problem än att Mattes tålamod rann över och hon fick ett mindre utbrott – “hur i helvete kan det regna så förbannat?!”. Det var en kvarglömd hundbajs på appellplanen som ställde till det. Alla hundar har sina små egenheter. En av Dippers är att han tycker att det är oerhört äckligt att trampa i bajs! Så äckligt att han, om detta Fruktansvärda har hänt, ägnar all uppmärksamhet mot marken och sina egna fötter för att det Fruktansvärda inte ska upprepas! Det gick med andra ord inte att genomföra det planerade träningspasset…

I går kollade Matte väderprognosen och kunde konstatera att det tidigare i veckan utlovade ovädret tyvärr fortfarande var aktuellt. T o m på Text-TV varnades det för mycket stark blåst och intensivt regnande – “lika mycket som det normalt regnar under en månad”. Vädret kan jag inte påverka, tänkte Matte, och laddade istället med regnkläder * 2, extra strumpor och tröja, massor med varmt kaffe, korv till Dipper och en hel massa positiva tankar.

Och visst regnade det, ihållande men inte alls så intensivt som utlovat. GMBK har lagt ned mycket jobb och pengar på appellplanerna och idag såg man klart resultat – den del av planen lydnaden gick på var faktiskt riktigt bra! Alla ekipage fick börja med lydnaden, då markerna var upptagna av jägare på förmiddagen.

Dipper gick in som näst sista hund. Lite kaotiskt blev det inledningsvis då Matte tagit med Dipper på promenad och trodde sig ha gott om tid till deras tur… Istället fick de rusa in på planen och ställa upp – inte bästa förberedelsen kanske? På linförigheten skötte sig Dipper helt perfekt och fick mycket beröm av både domare och publik! Matte fick anmärkning av den ena domaren på att hon höll vänster arm lite väl långt bak stundtals och av den andre domaren att hon gjorde en halvhalt efter en helt-om-marsch. Betyget blev 9,5/9,5 – och Matte var riktigt nöjd! Framförgåendet gick kanonbra första sträckan och till det var fem meter kvar till halten på andra – då fastnade Dipper på en doftfläck och så var det betyget borta. Tydligen hade nästan alla hundar stannat på exakt samma fläck – en förklaring – men oavsett lite retligt när det såg så lovande ut. På platsläggandet under gång fick Matte vad man brukar kalla “en tupp i halsen” och Dipper kände inte alls igen ljudet Matte gav ifrån sig – betyg 0 där med. Sedan blev det bättre. Betyg 9,5/9,5 på inkallningen – Dipper satte sig något långt ut och lite långt bak. På apporteringen slarvade Dipper lite vid upptaget, annars var det full fart både ut och hem – betyg 9/8,5. Hoppet gick som en dans men här hade Matte tydligen “nigit till” lite grann samtidigt som hon gav kommandot och det reducerade betyget till 9,5/9,5.

Platsliggningen gick perfekt – betyg 10. På budföringen sprang lille Dipp som en raket både ut och tillbaka. Ingången hos mottagaren blev bra, undantaget att Dipper touchade lite på Ronnies ben. Detta trots att Matte försäkrat Ronnie om att “även om han kommer fort behöver du inte bli rädd, han har aldrig nuddat någon tidigare”… Tillbaka hos Matte började Dipper bromsa först när han var precis vid Mattes sida och kom därför lite långt bakom – betyg 9/9,5.

Sedan följde en lång väntan på att sök- och rapportekipagen skulle genomföra sina specialmoment. När det äntligen var dags att åka ut på spåret hade regnet tilltagit igen. Matte hade räknat ut att det räckte med att de fick betyg (alltså lägst en 5:a) på spåret för uppflyttning. Dipper genomförde trots blötan och stark vind sitt bästa fältspår hittills. Han höll sig jättefint i Mattes fotsteg och plockade sina apporter glatt och villigt. Upptagen efter apporterna gick helt perfekt och första vinkeln var jättesnygg! I andra vinkeln ringade han ett varv och gjorde ytterligare en liten återringning på raksträckan strax efter vinkeln. Den ena domaren tyckte arbetet totalt var utmärkt och gav betyg 10, och den andre valde att dra för ringningarna och gav betyg 9,5.

Totalt fick de ihop 266,75 poäng (av max 320 p), kom på en andraplats och blev förstås uppflyttade till lägreklass spår. Håkan och Simson, som startade på samma tävling, blev även de uppflyttade och kom 3:a! Grattis Håkan!

Nu ska Dipper få välförtjänt vintervila – förutom några jakter till då, men det är ju mer belöning än arbete, eller hur? Vilken säsong lille Dipp har haft – helt makalöst när man tänker på det; 1:a HP B-prov (knappt 15 månader gammal), Godkänd KKL A-prov och Norsk Retrievermästare/Unghund samma vecka (knappt 16 månader), och nu uppflyttad till lägreklass spår (knappt 18 månader). Jag tycker jag har världens duktigaste Lillebror! Nu hoppas jag dock att ordningen återställs och att JAG åter igen ställs i fokus – “därför att jag är värd det”!