Stackars Dipper har gjort sig illa i sitt vänstra bakben. Förmodligen har han någon gång slagit i knäet ordentligt och sträckt en sena eller tänjt ut något ledband. Så som Dipper – och jag, får jag erkänna – härjar runt i skog och mark är det ett under att det inte hänt några allvarliga skador tidigare. Dipp har haltat vid några tillfällen tidigare men det har alltid snabbt gått över. I veckan slogs skadan troligtvis upp igen och nu markerar han tydligt. Därför var Dipper idag hos duktiga Anna Skog Vennberg och fick massage och en “second oppinion”. Matte passade också på att köpa ett “Back-on-track-täcke”, som ska vara jättebra just för att förebygga muskelskador m m.

Blog ImageNästa tisdag ska Dipper hälsa på hos veterinären för en grundlig utredning. Fram till dess får han bara promenera på slät mark, ca 10-15 minuter i taget, och ha på sig sitt fina täcke. Matte fick först omedelbart ångest – främst med tanke på koppelpromenaderna – men också för att Dipper förmodligen får ett längre träningsförbud. Dock är det ju lite tur-i-oturen att det händer nu när säsongen är över. Faktum är att det nog bara är bra att Dipper får ett rejält träningsuppehåll, och Matte har dessutom bestämt sig för att en gång för alla lära Dipper att gå fint i koppel! Dipper har liksom två lägen vad gäller att gå vid sidan; antingen är han under kommando – “fot” eller “gå här” (jaktfot) – och då går han perfekt så som han har lärt sig. Läge två är “fritt i koppel”, alltså typ rastning, och då kan han “svina” som den värste sällskapshund och drar konstant åt något håll. Matte får oftast bli heligt förbannad innan han ger sig. Som bekant är Matte enveten som synden så Dipper får nog bereda sig på en jobbig tid framöver…

Fördelen med Dippers skada är att JAG kommer att få träna massor – jippie!!!