Blog Image

Leia

Leias tankar

Här i bloggen kan du läsa om vad som händer i mitt liv. Jag hoppas att min matte kommer att uppdatera den ofta, för jag tror att jag har en hel del viktiga inlägg att komma med!
Mer om mig och min flock kan du läsa på sidan: www.svartalwen.com

Gott nytt år!

21 månader Posted on Wed, December 31, 2008 10:24

Så har ännu ett år förflutit. Märkligt nog är det lätt att bli filosofisk i dessa sista skälvande timmarna av 2008.

Blev året som förväntat?
Vi har klarat våra uppflyttningar som planerat (utom rapporten som vi tyvärr fick lägga ner då Mattes syster inte kunde avvara tiden som krävs), och i alla fall en av oss lyckades vinna ett av de tre stora mästerskap Matte tyckte kunde bli en fjäder i hatten. Att jag inte kunde starta på Unghundsderbyt p g a löp, och att det faktiskt var helt och hållet Mattes fel att jag inte kom till final på Flatmästerskapet, tycks inte spela någon roll – det Matte har starkast i minnet är min rekordknallning i Norge… Där borde vi båda två ha varit i final, menar Matte. Nåja, sammanfattningsvis är Matte nöjd med våra prestationer under året – eller till och med riktigt stolt! Att vi sedan redan fungerar som fullfjädrade apportörer på jakterna är bara grädde på moset.

Utmaningar under 2009?
Dippers planer för 2009 är att bli uppflyttad till elitklass i både bruks och jakt. Han har också tänkt starta på något A-prov för att känna på kvalitéten på konkurrensen. Dessutom har han (vi) äntligen fått Matte till att påbörja rabiesvaccination så vi kan åka till Danmark i höst och starta på deras A-prov. Karen och Singel får åka med och tolka.

Jag har också tänkt mig en uppflyttning till elitklass i jakt, och någon start på både svenskt och danskt A-prov. I bruks har jag inte riktigt bestämt mig ännu för vilket tempo jag ska hålla – men jag ska starta elitklass under året. Något mästerskap blir det säkert också, för oss båda. Matte ger ju liksom varken upp eller blir nöjd – hon vill väldigt gärna stå som finalist i alla mästerskap..!

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort och innerligt TACK till alla som på olika sätt bidrar till vår (och Mattes) utveckling – ingen nämnd och ingen glömd.

Med hopp om många segerkransar under 2009 vill vi önska alla vi känner ett riktigt Gott nytt år!!!
Blog Image



Julfest igen

21 månader Posted on Thu, December 18, 2008 11:36

Det har varit några fester på sista tiden, ett par hemma hos oss, en på hundklubben och nu sist på Mattes arbetsplats, KappAhls huvudkontor i Mölndal. Trogna besökare minns kanske Nobelfest-temat från i fjol? Om inte, kolla; http://iloapp.svartalwen.com/blog/blogg?Home&post=52

I år var det Cirkus-tema! Med Cirkus menades tydligen allt från Cabaret, typ “Moulin Rouge”, till Cirkus Burlesk, typ skäggiga damen, ormkvinnan m m, till “vanlig” cirkus med akrobater, djur och diverse annat löst folk.

Matte satsade på det hon gör bäst – att domptera – och klädde ut sig till “rovdjursdomptör”. Ridbyxor, cowboyhatt, lång piska och små mjukisdjur fastnålade lite överallt förstärkte bilden. Kanske något att satsa på inför vårens hundkurser?!Blog Image



Dipper undrar…

21 månader Posted on Thu, December 18, 2008 10:58

… vad det är för fel på schackrutiga gulsvarta retrievervalpar?! Skulle inte det vara snyggt och exklusivt ovanligt? Kan riktigt se hur kön av köpsugna valpspekulanter skulle ringla sig upp genom bostadsområdet…

Rätt gissat, jag är i höglöp. Får erkänna att det är rätt häftigt att vara den mest eftertraktade bruden i grannskapet! Matte tycker det är lika roligt varje gång en hanhundsägare får släpa sin gnyende och dreglande hanhund med sig.

Dipper efterlyser även denna gång effektiva verktyg för att ta sig ut ur sin bilbur; motorsåg, vedkap, bågfil, eller vilken fil som helst! Skicka dock ingen nagelfil – det har han redan provat. Obs! Skynda skynda!!! Alltför snart är löpet över…………..

Dipper undrar också hur det kunde bli så fel, att hans Megabedrift från i september hamnade på sidan 46 i Apportören?! Med svartvit bild?!? Och vad pryder då istället första sidan – där Dipper anser att hans gula tryne borde visats upp för beundrande omvärld – jo, en svart labrador! Ytterligare en svart labrador?! Har vi inte sett tillräckligt av svarta labradorer?! Nej, nu får det vara nog, säger Dipper; Fram för fler vackra gula jaktlabbar på Apportörens omslag! Matte har förresten gömt undan tidningen (som hon för övrigt tycker är alldeles utmärkt) då Dipper hotat med att strimla densamma till konfetti på ett sätt som bara han kan.



KKL

21 månader Posted on Sun, November 30, 2008 22:38

I torsdags startade jag på KKL! KKL (kvalificeringsklass) ingår i SSRKs A-provsverksamhet – varmviltprov – där bedömning alltså sker under pågående jakt. Efter godkänt KKL är ekipaget kvalificerat att starta på elitklass A-prov – som emellertid ställer betydligt högre krav än KKL. Ett KKL-prov kan se väldigt olika ut beroende på vilken typ av jakt det är. Markförhållanden, vilttillgång och kvalitéten på skyttet har stor påverkan på provet. För att starta på KKL ska hunden, förutom ett 1:a pris i Nkl på officiellt B-prov, vara väl genomarbetad vad gäller lydnad och stadga. God markeringsförmåga och dirigerbarhet är en förutsättning. Hunden bör kunna hålla en rak linje i alla fall upp till 70 – 80 meter – oavsett tidigare markerade nedslagsplatser i närheten… Den ska vara stopplydig, ta alla tecken, och kunna hållas i ett snävt område med hjälp av närsökssignal. Självklart ska hunden kunna sitta still och vara tyst trots stora störningar i form av mycket fallande vilt och andra hundar som apporterar. En klar fördel är om hunden tidigare varit med på några jakter, främst för att förstå vad det hela handlar om, men också för att t ex ha fått springa ifatt en “runner” och spåra efter en löpa (spår efter ett påskjutet vilt som efter att det landat går/springer från nedslagsplatsen).

Själv har jag ju fått vara med på några jakter – alltför få för min smak dock! – och har fått lite rutin men också byggt upp en hög förväntan. Matte ansåg emellertid att jag nu var klar för start och menade att “Hon lär inte ha lägre förväntan nästa höst, så vad fan, vi kör!”

Vårt prov avhölls under en fasanjakt utanför Hanaskog, mellan Broby och Kristianstad. Domare för dagen var trevlige Janne Stihl, som för övrigt även dömde Dippers KKL i början av september. Övriga deltagare var två flattikar samt en labbetik.

Första såten för dagen var ett väldigt fint drev med mycket fågel just där vi stod. “Lite väl mycket för första såten”, tyckte domare Janne, men det kan man som bekant inte styra under praktisk jakt. Alla provekipage stod uppställda på linje – kopplade – som brukligt inledningsvis på KKL. Det dröjde inte länge innan det började falla fågel, mest till höger om oss nära ett tätt buskage. Vi stod som nr 3 i linjen och fick skicka efter att de båda flattikarna fått hämta var sin fågel. Jag skötte mig exemplariskt och gick spikrakt ut, trots att det även fallit fågel på andra håll, och fann snabbt en höna. Därefter fick vi apportera i rask takt åt olika håll, våra skyttar var väldigt träffsäkra. Tyvärr gnällde en av de andra flattarna väldigt mycket och fick därför rätt snart koppla upp igen och gå undan en bit ifrån oss andra. När drevet var över hade vi fått hämta en hel del apporter var och skulle som avslutning söka igenom en tätbevuxen kulle efter en påskjuten tupp som setts gå ner. Fyra hundar sökte samtidigt och gissa vem som hittade tuppen?!?!

Andra såten blev lika fin den, men dessvärre föll det inte så mycket fågel inom “vårt” område. Här fick jag vänta… och vänta… och vänta… Förmodligen för att domare Janne såg hur startklar jag var med klorna nerborrade i den skånska myllan och Fullt Fokus på allt som hände inom kommungränsen! Här fick jag bara gå på en apport – mycket orättvist! – fast jag fick nog å andra sidan lov att hämta några fler än de andra på första såten…

Tredje såten repriserade de två första, fint med fågel och bra skytte! Här föll en hel del fågel förföriskt nära vår linje, och inte bara föll – en del fasaner ser liksom ut som helikoptrar när de faller – vilket är oerhört frestande! Även här fick jag sitta och vänta länge och väl, medan de andra hundarna skickades både en och två gånger. Till slut kunde jag inte hålla mig längre utan gjorde en tapper framstöt som jag dock omedelbart avbröt då Matte snärtade till med “LEIA!” Ett initiativ av detta slag, en så kallad “semi-knallning”, är naturligtvis inte önskvärt, men ligger inom ramen för att ändå bli godkänd – under förutsättning att föraren snabbt får in hunden under kontroll och att det inte upprepas! Därefter fick jag iallafall gå på ett antal apporter och fick bland annat visa att jag tar stoppsignaler och tecken väl, även om det går livat till i omgivningen! Oturligt nog försvann den andra flattiken ur leken då hon gjorde en så kallad “prakt-knallning” och gick ur hand och tog en apport utan lov. Väldigt synd – det var en i övrigt duktig hund! Avslutningsvis gick vi på eftersök i riktigt tät terräng med mycket taggbuskar och snår. Särskilt letade vi efter en höna som skulle vara vingskjuten. Jag hittade en hel del levande fasaner – och det är inte fy skam det! – som jag glatt stötte upp på bästa spanielmanér. “Släpp dem för säkerhets skull här också”, sade domare Janne när vi nästan gett upp, och anvisade ytterligare ett tätt område. Matte åsåg något förvånat hur jag med en väldig fart drog in i riset och kunde nöjt konstatera att jag uppenbarligen har en lika “Excellent näsa” som min gule bror när jag kom brakande tillbaka med den eftersökta hönan i munnen.

Fjärde såten blev det inget skjutet, endast en fågel kom men lyckades undvika att bli träffad. Labbetikens förare Sören Svärd och Matte tyckte att det nog kunde räcka för dagen. Domare Janne tyckte dock annorlunda och ville se de kvarvarande två hundarna på ytterligare en såt efter lunch. Sagt och gjort, en god lunch avnjöts under sedvanligt tjatter. Matte var något mer dämpad än vanligt då hon ju visste att marginalen krympt betydligt i och med mitt lilla egna initiativ. “Det vore ju fan om vi snubblar på målsnöret”, sade Matte när hon hämtade mig ur bilen, och tillade med mycket Bestämd röst “Nu håller du dig i skinnet, din lilla fasanmisil!”.

Femte såten föll det fåglar överallt! I träden bakom oss, på marken precis framför oss, i diket bredvid oss, på andra sidan diket och inne i skogen – fantastiskt roligt! Matte stod som på nålar – jag hade nämligen använt tiden i bilen under lunchen till att ytterligare vässa klorna för att kunna starta ännu lite snabbare… Som tur var fick jag hämta rätt mycket fågel här så Matte hade egentligen ingen anledning till oro. Bland annat fick jag gå på flera kluriga dirigeringar – t ex flera skick snett (45 grader) över en bäck – som avslutades i “områdessök”. Jag skötte mig riktigt bra och Matte var helnöjd!

När allt var hämtat samlade domare Janne ihop Sören och Matte. Han berättade att han tyckte att båda hundarna visade sig vara goda jakthundar. De var duktiga markörer och viltfinnare och visade bra dirigerbarhet för klassen. Trots att vi hade var sin “semi-knallning” i protokollet, och hade gett ifrån oss lite missljud under första såten (“Obetydligt!” sade Matte, “Då hörde du mer än jag?!”, sade Sören), räckte det väl till att vi blev godkända båda två! Stort tack Janne för som alltid lika trevligt bemötande och grattis igen Sören!!

På vägen hem lyckades Matte köra fel, och inte bara en utan två gånger! Naturligtvis på grund av att hon pratade i telefonen och inte hade Fullt Fokus på sin viktiga Uppgift – att köra hem sin nya Elithund! Jag får nog lov att skicka Matte på uppfostringsanstalt – någon som har tips på en läskigt hård och synnerligen krävande lydnadsinstruktör?!?!
Blog Image



Söka jobb

21 månader Posted on Tue, November 18, 2008 11:30

Dipper fick härförleden tag på en dagstidning. Han läste den noga, så som han brukar med den lektyr han lyckas få tag på, och fastnade särskilt på sidorna med Jobbannonser. Det var framför allt två rubriker som tilldrog sig Dippers intresse; “Kvalitets-/provningsingenjör” samt “Kreativ inredningsarkitekt”.

Företaget som annonserade om “Kvalitets-/provningsingenjör” ville ha någon med “gedigen erfarenhet av vanligt förekommande hållfasthetstester”… som “provat ett stort antal olika material”… “är nyfiken och orädd och som inte tvekar inför att prova nya metoder”. Dipper har som bekant en synnerligen gedigen erfarenhet av att testa hållfasthet och olika typer av material och undrade därför lite förnärmat varför de slösade pengar på platsannons i tidningen – Hade det inte varit smartare att ringa honom direkt?!

I annonsen om “Kreativ inredningsarkitekt” söktes någon “med ett brinnande intresse för modern homestyling”… Man skulle vara “positiv och idérik och se möjligheter snarare än problem”… samt vara “självgående, ha stor drivkraft och initiativförmåga och uppskatta att ha många kontaktytor”… Dessutom skulle man vara “utåtriktad, serviceinriktad och flexibel med god samarbetsförmåga och en stark teamkänsla”. Man kan ju undra varför de inte istället annonserade i SSRKs tidning Apportören? Det står ju Retriever skrivet rakt över de personliga egenskaperna. Fast varför slösa tid och energi på att alls annonsera – den självskivne kandidaten finns ju här;
Blog ImageGenerös som han är Dipper, erbjöd han mig att hänga med som assistent i hans nya karriär. Fattas bara annat – han har då inte kommit på alla ljusa idéer själv!