Blog Image

Leia

Leias tankar

Här i bloggen kan du läsa om vad som händer i mitt liv. Jag hoppas att min matte kommer att uppdatera den ofta, för jag tror att jag har en hel del viktiga inlägg att komma med!
Mer om mig och min flock kan du läsa på sidan: www.svartalwen.com

Vart tog våra krokusar vägen?

Mars Posted on Thu, March 19, 2009 12:17

Snön försvann fort och nu har vi haft härligt vårväder i Mölndal några dagar. Matte njuter av solen och av att se hur lökväxterna (de som överlevde Dippers och min något omilda behandling i fjol och förfjol…) börjar titta upp i trädgården. De gula krokusarna, som lyst så fint nu i någon dryg vecka, fick i går sällskap av en blyg blå krokus. Dessvärre verkar rådjursflocken (fem – sex djur) som bor på kullen precis bredvid vårt hus ha en synnerligen väl utvecklad förmåga att lukta sig till blå krokusar. Egentligen gillar de inte den gula sorten, men den åker liksom med på köpet när de ändå är i rabatten. Kontentan blir att vår rabatt i morse endast bestod av snödroppar och väl nertuggade krokusblad… Än har de glupska rådjuren inte hittat tulpanerna som är uppe ca fem cm, men det är väl tyvärr bara en tidsfråga.

I morgon har Matte tagit ut en semesterdag för att vi ska åka till Birgitta och våra kompisar i Moheda och träna. Vi blir lika inspirerade alla tre av att träffa Birgitta och alla härliga labradorkompisar – och så Sky-Partaj förstås! Matte börjar misstänka att jag inte vet vilken ras jag tillhör. Jag speglar mig ju i Dipper så kanske är jag en gul labrador??



Vart tog våren vägen?!

Mars Posted on Fri, March 13, 2009 12:33

Igår kom vintern tillbaka med stormsteg – en decimeter snö föll på bara några timmar. Väldigt onödigt, menar Matte, och tycker synd om våra gula krokusar som nu precis tittar upp över snökanten… Nåja, idag är det plusgrader så snön försvinner väl förhoppningsvis snart igen.

Vill gärna återberätta två incidenter från momentet Platsliggning från senaste tiden. Jag är som bekant mycket intresserad av skott av alla de slag, då det kan innebära att det ramlar ner någon fågel som Jag behöver hämta! Detta särskilda Intresse innebar inför min start i lägreklass i höstas en hel del träning av just “Platsliggning med skott”. Förra onsdagen var det så dags för första skotträningen sedan mitten av september. Solen hade precis gått ner och skymningen föll snabbt. Strax före första skottet hör både Matte och jag det välbekanta och synnerligen intressanta (tycker i alla fall jag) ljudet av änder på inflygning! Det bor några flockar i bäckarna runt klubbområdet och de motionerar gärna, som änder gör, i skymningen. Två änder flög i perfekt skotthöjd rätt över appellplanen precis i samma stund som skottet gick! Matte höll på att få hjärtstillestånd på kuppen och var evigt glad att ingen i samma stund bestämt sig för att t ex kasta en apportbock eller liknande… Jag ryckte till och borrade ner klorna i startposition – men låg kvar på stället. Efter denna träning känner sig Matte betydligt lugnare… Klarade jag den störningen – som Matte absolut inte vågat utsätta mig för ens om hon hade kunnat arrangera “inflog av änder i exakt samma ögonblick som skott” – då bör jag väl ligga kvar även vid andra störningar?

Dipper har, som jag tidigare nämnt, också börjat träna lydnad igen. I veckan tyckte Matte det var dags att fräscha upp “platsliggning med störning av andra hundar i närheten”. Hon lade därför ner Dipper i närheten av där några klubbkompisar höll på att träna sina unga schäferhundar. Dipper låg fint och tittade uppmärksamt på hur träningen bedrevs. Plötsligt fick en av schäfertikarna syn på Dipper och satte full fart rakt emot honom, totalt döv för förarens rop om att “STANNA”!!! Med sig fick hon ytterligare en hane som förövrigt också tränade platsliggning lite för sig själv. Som tur är, är ju vår Matte rutinerad nog för att inte hetsa upp sig i onödan utan stod lugnt kvar för att se hur det hela avlöpte. Dipper såg jätteglad ut när han förstod att hundarna var på väg till honom! Han låg dock kvar lugnt och stilla tills de var precis framme, båda två på samma gång. Då reste han sig och hälsade glatt och välkomnande. Inte ett “ont ord” kom från någon av hundarna och när schäferfolket till slut fick fatt i sina juniorer tog Matte Dipper tillbaka till stället där han legat och lade ner honom igen. Sedan hjälpte tiken till att promenera runt Dipper – “måste kolla för säkerhets skull”, sade Matte – men han låg kvar så fint så.

Självklart är det alltid lite nervöst när dylika situationer inträffar, men när det avlöper så väl som ovan är det de facto bara bra träning. Matte ska därför på tisdag utmana ödet och låta Dipper ligga platsliggning bredvid sin Drömtik – en jättesöt liten schäfertik som en gång när hon löpte smet ifrån sin förare för att springa fram och hälsa på just Honom – det glömmer Dipper ALDRIG!



I väntan på våren

Mars Posted on Tue, March 10, 2009 11:34

Nu är våren här – äntligen! Det är fortfarande några fläckar snö kvar här och var men nu blommar snödroppar och krokus i rabatten – och då är det vår, säger Matte. Vi väntar ivrigt på att isarna ska släppa så att vi kan träna vattenarbete igen. Själv badar jag redan i allt vatten jag hittar – jag har ingen känsel för kyla, säger Matte.

Jaktträning
Vi har tränat med vilt några gånger nu och kan nöjt bocka av att det fungerar som det ska. Även linjetag och signaler ser ut att sitta. Vad vi behöver mer träning på är “B-provsituationer”; att flera andra hundar varit i ett sökområde, gamla viltdofter lite överallt på marken, funktionärer i omgivningen, och i mitt fall att försöka fokusera på den funktionär som ser ut att förbereda sig för att kasta något… Jag är ju som bekant oerhört Uppmärksam och ser det som min Uppgift att ha koll på allt som händer inom den kommun jag för tillfället befinner mig i. Är det dessutom en skytt med är jag Extra uppmärksam! Matte ska försöka få till så många träningar som möjligt med skott och en eller fler funktionärer. Det ser jag väldigt mycket fram emot!

Bruksträning
Vi har fått spåra några gånger nu när snön försvunnit. Det är verkligen fantastiskt roligt att spåra! Jag är väldigt spårnoga och går i ett för Matte behagligt tempo – snabbt men kontrollerat. Dipper är också väldigt spårnoga men tar sig fram på ett helt annat sätt – i full fart och med stor fara för Mattes väl och ve! Det är handskar som gäller och att undvika att lägga spår som går nerför backar…

Nu börjar jag få grepp om momentet framåtsändande. Vi har ännu inte tränat helt utan någon target och jag behöver mer träning på andra klubbar, men Matte är hoppfull om att det ska vara ok för tävling i slutet av april. Dipper tränar mycket kryp nu. Välartad som han är, det lilla A-barnet, har han på två månader gått från läge noll till att nu krypa ca en meter på ett utmärkt sätt. Matte tror att han ska fixa fyra meter i maj/juni när det förhoppningsvis blir start i lägre klass.Dipper är glad och lycklig över att få träna igen!

Hemma

Häromdagen såg Matte reklam för en ny bio-film, “Marley and Me”. Kort handlar den om en gul labrador som ger sin familj fullt upp i form av olika hyss och handfasta inredningstips. Det var Undertecknad som tipsade filmbolaget om storyn – nu väntar jag bara på att royaltypengarna ska komma in på bankkontot.

Filmen fick emellertid Matte att tänka på att det var väldigt länge sedan nu som något var flyttat, smakat på eller närmare undersökt här hemma. Tänk att Mattes Idol Birgitta hade rätt även denna gång; “Dipper kommer att lugna ner sig när han är runt 18 månader” – och det stämde, nästan på dagen! Matte hoppas att Birgitta har rätt i allt hon har siat om för framtiden..!